Monday, June 9, 2014

Mer parkhäng



Två bilder från idag. 


Träffade Emma och Sven Olof i eftermiddags. Vi köpte glass, pizza och läsk och satte oss i en park och umgicks. Det är cirka trettio grader ute och jag får sommarlov om fyra dagar. Jag längtar ihjäl mig.


Picknick mys

Sofies instagrambild från igår 

Igår hade alla foto och film elever på De Geergymnasiet picknick i en park. Det var ganska mysigt och fint. Det är synd att man börjar umgås när treorna slutar om några dagar. Men det är väl så det alltid är. Man blir alltid bättre vänner med människor som snart kommer att gå en annan väg. 



Sunday, June 8, 2014

De här människorna


Har suttit i ungefär en timme och försökt skriva ett blogginlägg. Ett inlägg om de här personerna och om hur mycket dom har hjälpt mig den här våren. De här människorna som alltid har funnits där här. De här människorna som lärde mig skratta igen efter allt som hände. De här människorna som alltid vet exakt vad de ska säga för att få mig att må bättre. Och sen har vi William. Han som till och med komtill mig när jag låg instängd på mitt rum och vägrade gå ut på grund av att jag aldrig hade känt mig så ful och värdelös, bara för att berätta hur fin han tycker jag är. Jag vet inte vad mer jag ska skriva för ord kan inte riktigt beskriva hur jag känner för alla dessa människor. Dom är så bra på sitt egna lilla sätt och jag älskar dom väldigt mycket.



Wednesday, June 4, 2014

230 km bort



Ikväll har jag sagt farväl till en väldigt fin och underbar vän som flyttar över 230 km norrut. Han kommer nu att vara mer än 230 km bort och inte längre fem busshållplatser bort som han alltid varit tidigare. Jag kommer sakna honom så otroligt mycket, men vi kommer att ses igen snart. Det vet jag.



Tuesday, June 3, 2014

Om 374 dagar kommer jag att vara "free at last".



Om tio dagar slutar jag äntligen andra ring. Om tio dagar har jag bara ett år kvar i skolan och sen är jag färdig. Jag har väl egentligen ingen aning om vad jag vill göra när studenten kommer, allt jag vet är att jag vill ta mig dit. Dit, till den platsen som jag alltid älskat, alltid dyrkat och alltid drömt om. Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv, allt jag vet är att jag vill leva det där. Jag vill inte vara en i mängden som inte vågar kämpa för dröm. Som aldrig tar sig dit dom vill, och som aldrig når sina mål. Jag vill visa alla som suckat varje gång jag nämner mina drömmar att dom har fel. Att man faktiskt kan nå dit man vill. Bara du vill det tillräckligt mycket kan du nå dit. Det är vad jag tror. Det är vad jag måste tro. Jag måsta ha någonting att längta till och någonting att kämpa för, annars skulle jag aldrig ta tag i livet. Om 374 dagar kommer jag att vara "free at last".


Monday, June 2, 2014

Det här är en början på någonting bättre

Jag gjorde en ny blogg nu eftersom min gamla har varit ganska tråkig och tom länge nu. Mycket har förändrats det här året, både bra och dåliga saker. Tyvärr mest dåligt. Som ni säkert redan vet om ni läste min gamla blogg, förlora jag en vän i en olycka för mindre än två månader sen. Det gjorde att väldigt mycket saker runt om också blev jobbigt och svårt, men nu vänder saker en aning. Nu blir saker lite bättre. Saker blir väl inte helt bra men som hon säger
"It's time to move on
even though I'm not ready.
I've got to be strong" 
Jag tror inte att man kan vänta på att bli redo, för man blir aldrig redo. Man får försöka att inte fastna i ensamheten. Jag måste fortsätta leva och leva ett så lyckligt liv som bara möjligt. För hennes skull. Leva för henne. Det här är en början i vändningen. I vändningen mot det bättre. Det kommer bli bättre. Jag kommer bli bättre.